Posts Tagged ‘skog’

Jag ringde André halv elva i morse, vi bestämde oss för att mötas strax innan tolv i Gullmarsplan. Vi tog buss 807 mot (och till) Svartbäcken, där vi bytte till buss 834 som tog oss till Tyresta by. Klockan var ungefär 12.45 när vi gick in i skogen.
Träden var stora, höga och klädda i ett rikligt lager snö. De stod tätt, man kunde inte se mer än ett tjugotal meter in i skogen. Mellan dem rann små bäckar, en del frusna, en del inte. Mossa och snö täckte alla stenar, och under stammarna syntes de förmultnande barren och löven. I stort sett allt förutom den långa, slingrande vägen (ej asfalterad, täckt av snö) var orörd urskog. Knappt några fåglar hördes, det var mycket tyst. Då och då stötte man på andra fotgängare med eller utan barnvagnar. Man hälsade på varandra när man passerade, som sig bör i glesbygden.
Vi gick först två och en halv kilometer till Bylsjön, som inte var särskilt stor. Sedan bestämde vi oss för att fortsätta till Stensjön, som låg ytterligare tre och en halv kilometer in i nationalparken. Efter en stund upphörde den breda ”barnvagnsanpassade” vägen och övergick i slingrande skogsstig med uppstickande trädrötter, stenar och frusna vattenpölar. Granarna ersattes så småningom av kortvuxna tallar då vi kom upp på en berghäll. Bakom den sträckte sig området efter 1999 års brand ut i alla väderstreck. Större delen av alla träd låg ned, de som inte gjorde det var döda och barklösa. På vissa ställen syntes förkolnade grenar. Där fanns också en och annan ung gran som börjat växa för mindre än tio år sedan. I horisonten tog den osvedda skogen vid igen, som en hög, mörkgrön mur. Vi vandrade genom det underliga, gråvita landskapet i säkert en timme innan vi åter omringades av allt högre granar. Tillslut nådde vi den runda och betydligt mycket större Stensjön. Där åt vi vår lunch, samt ett par riskakor och havrebollar.
Vi skyndade oss för att hinna tillbaka till busshållplatsen innan mörkret skulle sänka sig. Solen gick precis ned när vi fullbordat den 12 kilometer långa vandringen.
Vi fick vänta i mer än en halvtimme på bussen, och det var mörkt när vi lämnade skogen bakom oss.

Såhär gick vi:
tyrestan1
Rött är före lunch
Blått är efter lunch

Annonser

img_0371

img_03761

På väg hem från skolan fotade jag dessa silvergranar (Abies alba) stående utanför polishuset. Jag går förbi där två gånger varje vardag, men det var inte förrän jag kom ihåg att ta med mig kameran idag som jag fick tillfälle att ta några bilder på dem. De växer tydligen inte naturligt i svenska skogar, men är desto vanligare längre söderut.

img_0382

Idag fick vi information om individuella val inför det tredje gymnasieåret. I vår kurs är det obligatoriskt att antingen läsa Filosofi A (50p) eller Psykologi A (50p). Av dessa väljer jag Filosofi A. Utöver det har vi 200 poäng att spendera på valfria kurser. Det lutar åt att mina val ser ut som följer: Miljökunskap (100p), Psykologi A och Filosofi B (50p).

Igår tog jag gröna linjens tunnelbana till Bagarmossen, klev av och började gå i den riktning jag trodde att Nackareservatet låg. Det var mulet, dimmigt och alla små gångvägar bland bostadshusen i den lilla förorten var täckta med ett härligt täcke av is, som inte blev mindre hala av det ständiga duggregnet. Efter att ha frågat ett par andra promenerande fick jag känslan av att gränsen för var det enorma området Nackareservatet gick över i bostadsområde måste vara mycket vag. Efter att helt planlöst ha försökt ta mig in i det mest skoglika jag kunde hitta ett par tre, eller fyra, gånger – bara för att misslyckas varje gång – lyckades jag slutligen hitta något som åtminstone måste ha varit utkanten på naturreservatet. Jag bestämde mig för att stanna där en stund. Jag filmade lite (se nedan). Intill den frusna floden åt jag min matsäck, sedan vände jag om och försökte hitta vägen tillbaka till tunnelbanestationen. Det gick bättre än väntat till en början, men när jag väl blivit säker på att jag var på rätt väg svängde jag åt fel håll och tog en ”omväg” (som senare skulle visa sig vara en genväg om jag tagit den redan från början).

Väl hemma försökte jag ta reda på hur jag hade rört mig i området och var denna ”skog” ligger i förhållande till det egentliga Nackareservatet. Här är en liten karta som illustrerar min tvåtimmarspromenad i Bagarmossen och Brotorp:
bagarmossen
Rött är promenaden innan lunch.
Blått är promenaden efter lunch.
Området inom den gröna cirkeln är den s.k. ”skogen”.
Själva naturreservatet börjar ungefär där jag vände om för att gå tillbaka, och breder ut sig långt ovanför och till höger om kartan.

Jag hade tänkt försöka ta mig ut i naturen mer eller mindre varje helg, för att se vad som händer. Det kanske framgick av några av de nu borttagna 132 tidigare inläggen att jag (milt sagt) är ganska trött på staden. Utflykter (bokstavligen?) är mitt sätt att göra något åt saken. Gårdagens var mer ett testförsök än något annat.
Nästa vecka hade jag tänkt mig åka ut till Tyresta nationalpark och naturreservat för att uppleva den svenska urskogen. Vad som sedan händer får vi se.